Start › Kapitel 1
Kapitel 1 — Vokalharmoni
Du lär dig att
- känna igen turkiskans åtta vokaler och placera dem på de tre axlarna främre/bakre, rundad/orundad och hög/låg
- identifiera den sista vokalen i ett turkiskt ord — det är den som styr vokalharmonin
- sortera ord efter harmonigrupp utifrån den sista vokalen
- förklara med egna ord vilken vokalgrupp ett ord tillhör
Du tillämpar inte några suffix ännu — det kommer från och med kapitel 3. Detta kapitel handlar enbart om att se mönstret.
Förkunskaper
Inga (detta är det första kapitlet). Du förutsätts kunna det turkiska alfabetet och uttalet av varje bokstav.
Intro
Turkiskan är ett agglutinerande språk: ord byggs upp genom att lägga ändelse på ändelse — ev (hus), ev-ler (hus, plural), ev-ler-im (mina hus), ev-ler-im-de (i mina hus). För att det ska låta naturligt ändrar sig ändelsernas vokaler beroende på vad det är för ord de fästs vid. Detta system kallas vokalharmoni (turkiska: ünlü uyumu).
Tanken är enkel: vokalerna inom ett och samma ord ska passa ihop. Då sitter ordet bekvämt i munnen och låter turkiskt.
Vokalharmonin styrs nästan alltid av den sista vokalen i stammen. Det är därför du i det här kapitlet tränar att hitta exakt en sak: vilken är den sista vokalen i ordet?
De åtta vokalerna i ett rutnät
Turkiskan har åtta vokaler. De ordnar sig efter tre axlar:
| Orundad | Rundad | |
|---|---|---|
| Främre, låg | e | ö |
| Främre, hög | i | ü |
| Bakre, låg | a | o |
| Bakre, hög | ı | u |
Tre frågor att ställa om varje vokal:
- Främre eller bakre? Främre vokaler (e, i, ö, ü) artikuleras längre fram i munnen; bakre (a, ı, o, u) längre bak.
- Rundad eller orundad? Rundade vokaler (o, ö, u, ü) uttalas med rundade läppar; orundade (a, e, ı, i) med neutrala läppar.
- Hög eller låg? Höga vokaler (ı, i, u, ü) uttalas med tungan högt upp i munnen; låga (a, e, o, ö) med tungan lägre.
I det här kapitlet är de två första frågorna det viktiga. Den tredje — hög eller låg — får sin praktiska betydelse senare, när vissa ändelser kräver höga vokaler.
Två harmoniprinciper (förhandsvisning)
I senare kapitel kommer du att möta två harmoniregler i praktiken. Du behöver inte tillämpa dem nu — bara känna till att de finns:
- Främre/bakre-harmoni gäller alla vokaler i ändelser. Är stammens sista vokal främre, blir ändelsens vokal också främre; är den bakre, blir ändelsens vokal också bakre.
- Rundningsharmoni gäller bara höga vokaler i ändelser. När en ändelse innehåller en hög vokal, rättar den sig dessutom efter om stammens sista vokal är rundad eller orundad.
Varför "den sista vokalen"?
Många turkiska ord (särskilt äldre, inhemska) har redan alla sina vokaler i samma grupp: ev-ler, kapı-lar, ütü-ler. Men många ord — särskilt lånord — har blandade vokaler: kitap (a–a), radyo (a–o), otobüs (o–o–ü), televizyon. Då är det den sista vokalen som bestämmer hur ändelser ska se ut. Det är därför hela kapitlet handlar om att hitta just den.
Svenskan har inget motsvarande system. Ett svenskt ord kan blanda vilka vokaler som helst fritt — fönsterputsare, köksbord — och böjningsändelser ändrar sig inte efter dem. För turkiskan är vokalharmonin tvärtom: en suffixvokal är aldrig fri, den följer alltid stammen. Vänj örat tidigt vid att höra e-i-ö-ü tillsammans, och a-ı-o-u tillsammans — det är den ljudkänslan kapitlet syftar till.
- ı (utan prick) och i (med prick) är olika vokaler, inte stilvarianter av samma bokstav. ı är en bakre, orundad vokal som inte finns i svenskan — pröva att säga i men dra tungan rakt bakåt. kız (flicka) och kişi (person) börjar med helt olika vokaler.
- ö och ü uttalas ungefär som svenska ö respektive y.
- o och u uttalas mer slutna än sina svenska motsvarigheter — närmare engelska o i more respektive u i put.
Paradigm
Vokalrutnätet med exempel från kapitlets ordförråd:
| Sista vokal | Exempelord (sista vokal markerad) |
|---|---|
| a (bakre, orundad, låg) | masa, oda, araba, elma, kitap |
| ı (bakre, orundad, hög) | kapı, balık, kız |
| o (bakre, rundad, låg) | radyo, palto |
| u (bakre, rundad, hög) | okul, su, kutu |
| e (främre, orundad, låg) | ev, ekmek, pencere |
| i (främre, orundad, hög) | kedi, deniz, yeşil |
| ö (främre, rundad, låg) | göz, göl |
| ü (främre, rundad, hög) | gül, süt, gün, ütü |
De fyra huvudgrupperna (när vi senare väljer suffixvokaler räcker det ofta att veta vilken av dessa fyra grupper stammens sista vokal hamnar i):
| Grupp | Vokaler | Exempel |
|---|---|---|
| Främre, orundad | e, i | ev, kedi |
| Främre, rundad | ö, ü | göz, süt |
| Bakre, orundad | a, ı | masa, kapı |
| Bakre, rundad | o, u | radyo, okul |
Övningar
1 — Identifiera sista vokalen
Skriv den sista vokalen i varje ord.
masa (bord) → a
kedi (katt) → i
- ev →
- kapı →
- okul →
- süt →
- elma →
- göz →
- deniz →
- palto →
- balık →
- ütü →
2 — Främre eller bakre vokal?
2A
Skriv främre eller bakre för varje ords sista vokal.
kapı (dörr) → bakre
ev (hus) → främre
- okul →
- kedi →
- göz →
- araba →
- süt →
- radyo →
- gün →
- balık →
- ekmek →
- kutu →
2B
Stryk under den vokal i varje ord som styr harmonin (det vill säga den sista vokalen).
pencere → pencere (sista vokalen är e)
- kitap
- yeşil
- göl
- araba
- ütü
- palto
- kız
- deniz
3 — Rundad eller orundad vokal?
Skriv rundad eller orundad för varje ords sista vokal.
göz (öga) → rundad
kedi (katt) → orundad
- ev →
- su →
- balık →
- ütü →
- masa →
- radyo →
- gül →
- ekmek →
- okul →
- yeşil →
4 — Sortera orden i de fyra huvudgrupperna
Placera varje ord i rätt grupp utifrån sin sista vokal.
ev → främre orundad
okul → bakre rundad
Ord att sortera: masa, kedi, göz, palto, süt, kapı, ekmek, kutu, gül, balık, deniz, radyo
| Främre orundad (e, i) | Främre rundad (ö, ü) | Bakre orundad (a, ı) | Bakre rundad (o, u) |
|---|---|---|---|
5 — Flerval
Välj rätt grupp för den sista vokalen i varje ord.
kapı (dörr) → c) bakre orundad
- süt a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- araba a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- göl a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- radyo a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- deniz a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- kutu a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- gün a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
- balık a) främre orundad b) främre rundad c) bakre orundad d) bakre rundad
6 — Hitta ordet som inte hör hemma
I varje rad har tre ord samma harmonigrupp (utifrån sista vokalen) och ett ord avviker. Skriv det avvikande ordet och förklara med ett par ord på svenska varför.
ev, kedi, deniz, okul → okul (de tre andra har främre orundad sista vokal; okul har bakre rundad)
- masa, kapı, balık, süt →
- ev, kedi, deniz, kutu →
- göz, gül, gün, kız →
- radyo, okul, palto, ekmek →
- ütü, göl, süt, oda →
- yeşil, kedi, kitap, deniz →
Det här är bokens första kapitel, så det finns ännu inget tidigare material att repetera. Repetitionsblocket återkommer från och med kapitel 3.
Nya ord i det här kapitlet
Orden som introduceras i kapitel 1. Du förväntas kunna dem efter kapitlet — de används fritt i senare kapitel.
| Ord | Klass | Svenska | Anteckning |
|---|---|---|---|
| araba | subst | bil | |
| balık | subst | fisk | |
| çanta | subst | väska | |
| deniz | subst | hav | |
| ekmek | subst | bröd | |
| elma | subst | äpple | |
| ev | subst | hus / hem | |
| göl | subst | sjö | |
| göz | subst | öga | |
| gül | subst | ros | |
| gün | subst | dag | |
| kapı | subst | dörr | |
| kedi | subst | katt | |
| kitap | subst | bok | sista vokal a (bakre), trots blandade vokaler i ordet; p mjuknar till b före vokalsuffix |
| kız | subst | flicka | |
| kutu | subst | låda / ask | |
| masa | subst | bord | |
| oda | subst | rum | |
| okul | subst | skola | |
| palto | subst | kappa / rock | sista vokal o (bakre rundad) — styr harmonin |
| pencere | subst | fönster | |
| radyo | subst | radio | |
| su | subst | vatten | |
| süt | subst | mjölk | |
| ütü | subst | strykjärn | |
| yeşil | subst | grön |