Facit — Kapitel 4 — Personliga och demonstrativa pronomen + predikatsändelser

1 — Personliga pronomen: matcha

1. sen → du
2. biz → vi
3. onlar → de
4. o → han / hon / den / det (turkiskan gör ingen skillnad — sammanhanget avgör)
5. siz → ni (också artighetsform "Ni" — samma form)

2 — Predikatsändelser med konsonantslutande stammar

2A

1. ben öğretmen___ → ben öğretmenim (sista vokal e — främre orundad → -im)
2. sen yorgun___ → sen yorgunsun (sista vokal u — bakre rundad → -sun)
3. biz öğrenci___ → biz öğrenciyiz (stam slutar på vokal i; bindkonsonant y + -iz)
4. siz mutlu___ → siz mutlusunuz (sista vokal u — bakre rundad → -sunuz)
5. ben mühendis___ → ben mühendisim (sista vokal i — främre orundad → -im)
6. sen genç___ → sen gençsin (sista vokal e — främre orundad → -sin)
7. biz doktor___ → biz doktoruz (sista vokal o — bakre rundad → -uz; stammen slutar på konsonant r, så ingen bindkonsonant)
8. siz üzgün___ → siz üzgünsünüz (sista vokal ü — främre rundad → -sünüz)
9. ben tok___ → ben tokum (sista vokal o — bakre rundad → -um)
10. onlar yorgun___ → onlar yorgunlar (3:e plural — bara -lar/-ler. Sista vokal u — bakre → -lar)

2B

1. ___ hastayız. → Biz (1:a pl signaleras av -yız)
2. ___ avukatsın. → Sen (2:a sg signaleras av -sın)
3. ___ mutluyum. → Ben (1:a sg signaleras av -yum)
4. ___ öğrencisiniz. → Siz (2:a pl signaleras av -siniz)
5. ___ doktor. → O (3:e sg är den enda formen helt utan ändelse)
6. ___ kötüler. → Onlar (3:e pl signaleras av -ler)
7. ___ akıllısın. → Sen
8. ___ Türküz. → Biz (1:a pl signaleras av -üz)

3 — Vokalharmoni i predikatsändelserna

1. ben + üzgün → üzgünüm (sista vokal ü — främre rundad → -üm)
2. sen + akıllı → akıllısın (sista vokal ı — bakre orundad → -sın)
3. biz + hasta → hastayız (sista vokal a — bakre orundad → -ız; stammen slutar på vokal, så bindkonsonant y)
4. siz + genç → gençsiniz (sista vokal e — främre orundad → -siniz)
5. ben + İsveçli → İsveçliyim (sista vokal i — främre orundad → -im; stammen slutar på vokal, så bindkonsonant y)
6. sen + yaşlı → yaşlısın (sista vokal ı — bakre orundad → -sın)
7. biz + yaramaz → yaramazız (sista vokal a — bakre orundad → -ız; stammen slutar på konsonant z, ingen bindkonsonant)
8. siz + tok → toksunuz (sista vokal o — bakre rundad → -sunuz)
9. ben + mutlu → mutluyum (sista vokal u — bakre rundad → -um; stammen slutar på vokal, bindkonsonant y)
10. onlar + öğretmen → öğretmenler (3:e plural — bara -lar/-ler. Sista vokal e — främre → -ler)

4 — Demonstrativer och frågeord

4A

1. det här är ett bord → Bu bir masa.
2. den där (mellanavstånd) är en lampa → Şu bir lamba.
3. det där (långt borta) är en skola → O bir okul.
4. det här är en penna → Bu bir kalem.
5. den där (jag pekar) är en katt → Şu bir kedi.

Anmärkning: svenskans "det är", "det där är", "det här är" återges i turkiskan helt enkelt med rätt demonstrativ + substantiv. Inget "är" sätts ut — det är 3:e person singular, som har noll-ändelse.

4B

1. (en stol) → Bu ne? — Bu bir sandalye.
2. (en läkare) → Bu kim? — Bu bir doktor.
3. (en gardin) → Bu ne? — Bu bir perde.
4. (en svensk person) → Bu kim? — Bu bir İsveçli.
5. (ett ägg) → Bu ne? — Bu bir yumurta.

Anmärkning: välj kim när svaret är en person, och ne när svaret är en sak. İsveçli räknas som en person ("en svensk") och tar kim.

5 — Översätt till turkiska

1. Du är lärare. → Sen öğretmensin.
2. Vi är hungriga. → Biz açız. (aç + ız; ingen bindkonsonant — stammen slutar på konsonant ç)
3. Han är läkare. → O doktor. (3:e sg har ingen ändelse alls; ordet står som det är)
4. Jag är väldigt trött. → Ben çok yorgunum. (çok står före adjektivet)
5. Ni är glada. → Siz mutlusunuz.
6. Det där är ett barn. → O bir çocuk.
7. Jag är svensk. → Ben İsveçliyim.
8. Det här är en stol. → Bu bir sandalye.
9. De är gamla. → Onlar yaşlı. (också godtagbart: Onlar yaşlılar — i ledigt tal utelämnas ofta -lar när onlar redan står utskrivet)
10. Ja, jag är hungrig. → Evet, ben açım.

6 — Hitta felet

1. ben mutluyum, sen mutlusun, o mutlu, biz mutluyum → fel: biz mutluyum; rätt: biz mutluyuz. 1:a person plural har ändelsen -yuz (med bindkonsonant efter vokalslutande stam mutlu), inte -yum. -yum är 1:a person singular.
2. ben acım, sen açsın, biz açız, siz açsunuz → fel: siz açsunuz; rätt: siz açsınız. Sista vokalen i aç är a (bakre orundad). Suffixvokalen ska därför vara ı, inte u. -sunuz används bara efter o/u (bakre rundad).
3. ben öğretmenim, sen öğretmensin, biz öğretmenüz, onlar öğretmenler → fel: biz öğretmenüz; rätt: biz öğretmeniz. Sista vokalen i öğretmen är e (främre orundad). Suffixvokalen ska vara i, inte ü. -üz används bara efter ö/ü (främre rundad).
4. ben hastasım, sen hastasın, biz hastayız, siz hastasınız → fel: ben hastasım; rätt: ben hastayım. Stammen hasta slutar på vokal a. Bindkonsonanten är y, inte s. -s- används aldrig som bindkonsonant i 1:a person.
5. ben üzgünüm, sen üzgünsun, o üzgün, onlar üzgünler → fel: sen üzgünsun; rätt: sen üzgünsün. Sista vokalen i üzgün är ü (främre rundad). Suffixvokalen ska vara ü, inte u. -sun används bara efter o/u (bakre rundad).
6. bu kedi, şu çay, o öğrenci, ben kız → fel: ben kız; rätt: ben kızım. 1:a person singular måste ha predikatsändelse. Bara 3:e person står utan ändelse — alltså o, bu, şu. För ben krävs -ım (sista vokal ı i kız, bakre orundad).

7 — Repetition: tidigare kapitel + predikatsändelser

7A

1. mutlu → mutlular (sista vokal u, bakre → -lar)
2. genç → gençler (sista vokal e, främre → -ler)
3. doktor → doktorlar (sista vokal o, bakre → -lar)
4. hasta → hastalar (sista vokal a, bakre → -lar)
5. akıllı → akıllılar (sista vokal ı, bakre → -lar)
6. evli → evliler (sista vokal i, främre → -ler)
7. üzgün → üzgünler (sista vokal ü, främre → -ler)
8. öğrenci → öğrenciler (sista vokal i, främre → -ler)

7B

1. öğrenci → öğrenciyim (sista vokal i, främre orundad → -im; bindkonsonant y eftersom stammen slutar på vokal)
2. kardeş → kardeşim (sista vokal e, främre orundad → -im; ingen bindkonsonant — slutar på konsonant ş)
3. arkadaş → arkadaşım (sista vokal a, bakre orundad → -ım; ingen bindkonsonant — slutar på konsonant ş)
4. doktor → doktorum (sista vokal o, bakre rundad → -um; ingen bindkonsonant — slutar på konsonant r)
5. abla → ablayım (sista vokal a, bakre orundad → -ım; bindkonsonant y eftersom stammen slutar på vokal)
6. teyze → teyzeyim (sista vokal e, främre orundad → -im; bindkonsonant y eftersom stammen slutar på vokal)
7. öğretmen → öğretmenim (sista vokal e, främre orundad → -im; ingen bindkonsonant — slutar på konsonant n)
8. mühendis → mühendisim (sista vokal i, främre orundad → -im; ingen bindkonsonant — slutar på konsonant s)