Start › Kapitel 4
Kapitel 4 — Personliga och demonstrativa pronomen + predikatsändelser
Du lär dig att
- använda de sex personliga pronomenen ben, sen, o, biz, siz, onlar
- peka ut saker med de demonstrativa pronomenen bu, şu, o
- fästa predikatsändelser (turkiskans motsvarighet till "är") direkt på ett adjektiv eller substantiv — yorgunum "jag är trött", öğretmensin "du är lärare"
- välja rätt vokal i predikatsändelsen — fyrvägsharmoni (-ım / -im / -um / -üm) för första gången
- bygga riktiga turkiska meningar utan något separat "är"-verb: Ben yorgunum. / Bu ne? / O öğretmen.
Det är från och med det här kapitlet du kan säga något i klartext. Allt du gjort hittills — vokalharmoni, pluralis, familjeord — har lagt grunden för just det här momentet.
Förkunskaper
Kapitel 1 (Vokalharmoni) och kapitel 3 (Pluralis). Du behöver känna igen den sista vokalen i ett ord, och du måste kunna gruppera vokaler både i främre/bakre och i rundade/orundade.
Intro
Turkiskan saknar ett separat ord för "är". Du säger inte "jag är trött" med tre ord — du säger det med ett: yorgunum. Personen finns inbyggd som en predikatsändelse på adjektivet.
Den turkiska termen för predikatsändelse är kişi eki ("personändelse"). Bokens arbetsterm är predikatsändelse — kallas också kopula när man jämför med andra språks "är".
De sex personliga pronomenen
| Pronomen | Svensk motsvarighet |
|---|---|
| ben | jag |
| sen | du |
| o | han / hon / den / det |
| biz | vi |
| siz | ni |
| onlar | de |
Två viktiga saker att lägga märke till:
- Turkiskan skiljer inte han/hon/den/det. O täcker alla fyra. Av sammanhanget förstår man vem eller vad det är.
- Siz är både flertal ("ni") och artighetsform ("Ni"). I familjekretsen säger man sen till varandra. Siz används till äldre eller okända människor som tilltal — och som vanlig pluralis till en grupp. Boken behandlar sen som standard i exempel; siz förklaras men drillas inte som default.
Predikatsändelserna
Här är hela uppsättningen ändelser för "är":
| Person | Ändelse (med stor vokal) | Realiserade former |
|---|---|---|
| 1:a sg (jag är) | -(y)Im | -ım, -im, -um, -üm |
| 2:a sg (du är) | -sIn | -sın, -sin, -sun, -sün |
| 3:e sg (han/hon/det är) | ∅ (ingen ändelse) | — |
| 1:a pl (vi är) | -(y)Iz | -ız, -iz, -uz, -üz |
| 2:a pl (ni är) | -sInIz | -sınız, -siniz, -sunuz, -sünüz |
| 3:e pl (de är) | -lAr | -lar, -ler |
Tre saker att fästa blicken på:
- Tredje person singular har ingen ändelse alls. O öğretmen. "Han/hon är lärare." Ordet står helt enkelt där, utan extra ljud.
- Tredje person plural använder samma -lAr som pluralis i kapitel 3 — bara två val, -lar eller -ler.
- Första person singular och plural har ett (y) i sin notation. Det betyder: om stammen slutar på en vokal sätts ett bindljud -y- in mellan stammen och ändelsen, så att två vokaler inte stöter ihop. Detta kallas en bindkonsonant.
Fyrvägsharmoni — det nya steget
Pluralisändelsen i kapitel 3 hade bara två former, eftersom dess vokal (a/e) är låg och bara bryr sig om främre/bakre. Predikatsändelserna har en hög vokal (ı, i, u, ü) och måste därför följa både främre/bakre och rundad/orundad. Du har alltså fyra val, inte två.
| Stammens sista vokal | Suffixvokalen blir |
|---|---|
| a, ı (bakre orundad) | ı |
| e, i (främre orundad) | i |
| o, u (bakre rundad) | u |
| ö, ü (främre rundad) | ü |
Konkret: yorgun (sista vokal u — bakre rundad) → yorgunum. Öğretmen (sista vokal e — främre orundad) → öğretmenim. Hasta (sista vokal a — bakre orundad) → hastayım (med bindkonsonant).
Hur det sätter ihop sig — paradigm
Stam slutar på konsonant: yorgun (trött)
| Person | Form | Översättning |
|---|---|---|
| ben | yorgunum | jag är trött |
| sen | yorgunsun | du är trött |
| o | yorgun | hon/han är trött |
| biz | yorgunuz | vi är trötta |
| siz | yorgunsunuz | ni är trötta |
| onlar | yorgunlar | de är trötta |
Stam slutar på vokal: hasta (sjuk)
| Person | Form | Översättning |
|---|---|---|
| ben | hastayım | jag är sjuk |
| sen | hastasın | du är sjuk |
| o | hasta | hon/han är sjuk |
| biz | hastayız | vi är sjuka |
| siz | hastasınız | ni är sjuka |
| onlar | hastalar | de är sjuka |
Lägg märke till var -y- kommer in: bara i 1:a person (singular och plural), där stammen slutar på vokal och ändelsen börjar på vokal. I 2:a person börjar ändelsen redan på -s-, så där behövs ingen bindkonsonant.
Demonstrativer: bu, şu, o
| Form | Avstånd | Översättning |
|---|---|---|
| bu | nära mig | denna / detta / det här |
| şu | mellan oss / det jag pekar på | den där / detta (mellanavstånd) |
| o | längre bort | den / det (där borta) |
Demonstrativerna kan stå ensamma som pronomen — Bu ne? "Vad är det här?" — eller framför ett substantiv — bu kedi "den här katten". Şu är vanligast när man bokstavligen pekar på något; i ledigt familjeprat används mest bu och o.
Svenskan kräver ett separat verb: jag är trött, hon är lärare, det är en katt. Turkiskan packar det "är" som en personändelse direkt på adjektivet eller substantivet: yorgunum, öğretmen, bu kedi. Du har alltså aldrig "att vara" som ett eget ord — det är inbyggt i formen, eller helt frånvarande i tredje person.
Andra fällan: svenskan placerar adjektivet före substantivet (en trött katt), men för att säga katten är trött behövs verbet "är". Turkiskan säger yorgun bir kedi (attributiv — "en trött katt", det får du i kapitel 8) eller kedi yorgun (predikativ — "katten är trött"). Skillnaden i turkiskan ligger i ordföljden, inte i något extra verb.
I lediga sammanhang är det ofta inte nödvändigt att säga ut pronomenet — yorgunum räcker (personändelsen säger att det är "jag"). Pronomenet tas med när man betonar vem det är, eller skiljer från någon annan. Ben yorgunum, ama o değil. (Du möter değil i kapitel 7 — bortse från det än så länge; poängen är att ben lyfter fram kontrasten.)
Den artiga formen -(dIr) (3:e person yorgundur, "han är trött" i officiellt eller skriftligt språk) lämnas medvetet utanför detta kapitel. Den används nästan aldrig i familjeprat — vilket är den variant boken siktar mot.
- Ben uttalas med kort främre e, ungefär som bänn utan slut-d.
- Şu uttalas med tydligt sj-ljud i början och bakre rundat u.
- Yorgun har huvudbetoning på sista stavelsen (yor-gun); när du sätter dit -um blir det yor-gu-num — betoningen flyttar ut, så som regeln säger.
- Hastayım uttalas i fyra stavelser: has-ta-yım. Bindkonsonanten y hör till sista stavelsen.
Paradigm
Predikatsändelserna sorterade efter stammens sista vokal
| Stammens sista vokal | -(y)Im | -sIn | -(y)Iz | -sInIz | -lAr |
|---|---|---|---|---|---|
| a, ı (bakre orundad) | -(y)ım | -sın | -(y)ız | -sınız | -lar |
| e, i (främre orundad) | -(y)im | -sin | -(y)iz | -siniz | -ler |
| o, u (bakre rundad) | -(y)um | -sun | -(y)uz | -sunuz | -lar |
| ö, ü (främre rundad) | -(y)üm | -sün | -(y)üz | -sünüz | -ler |
Lägg märke till att 3:e plural (raden längst till höger) bara har två val — den följer samma logik som pluralis i kapitel 3.
Fyra fullständiga paradigm
Ett exempel från varje vokalklass.
| aç (hungrig, sista vokal a) | iyi (bra, sista vokal i) | yorgun (trött, sista vokal u) | üzgün (ledsen, sista vokal ü) | |
|---|---|---|---|---|
| ben | acım | iyiyim | yorgunum | üzgünüm |
| sen | açsın | iyisin | yorgunsun | üzgünsün |
| o | aç | iyi | yorgun | üzgün |
| biz | açız | iyiyiz | yorgunuz | üzgünüz |
| siz | açsınız | iyisiniz | yorgunsunuz | üzgünsünüz |
| onlar | açlar | iyiler | yorgunlar | üzgünler |
Observera acım för "jag är hungrig" — ç mjuknar till c när en vokalstartande ändelse fästs på (samma typ av växling som du kommer möta i ackusativ i kapitel 11). I de andra formerna med konsonantstart förblir det aç-. Du behöver inte memorera regeln än; lägg den bara på minnet.
Det nya ordförrådet i grupper
Personliga pronomen: ben, sen, o, biz, siz, onlar.
Demonstrativer: bu, şu, o.
Frågeord (utan kasus än): ne (vad), kim (vem).
Predikativa adjektiv: yorgun (trött), aç (hungrig), tok (mätt), mutlu (glad), üzgün (ledsen), hasta (sjuk), iyi (bra; frisk; snäll), kötü (dålig), genç (ung), yaşlı (gammal — om person), yaramaz (busig), akıllı (klok; smart), evli (gift), bekâr (ogift).
Yrkesord och nationalitet: öğretmen (lärare), öğrenci (elev / student), doktor (läkare), hemşire (sjuksköterska), mühendis (ingenjör), avukat (advokat), Türk (turk), İsveç (Sverige), İsveçli (svensk — person).
Liten intensifierare: çok (mycket; väldigt) — får placeras före adjektivet: çok yorgunum "jag är väldigt trött".
Övningar
1 — Personliga pronomen: matcha
Para ihop varje turkiskt pronomen med rätt svensk översättning.
ben → jag
- sen →
- biz →
- onlar →
- o →
- siz →
2 — Predikatsändelser med konsonantslutande stammar
2A
Fyll i rätt predikatsändelse. Stammarna slutar alla på konsonant, så ingen bindkonsonant behövs.
ben yorgun___ → ben yorgunum
sen öğretmen___ → sen öğretmensin
- ben öğretmen___ →
- sen yorgun___ →
- biz öğrenci___ → (stam slutar på vokal — observera!)
- siz mutlu___ →
- ben mühendis___ →
- sen genç___ →
- biz doktor___ →
- siz üzgün___ →
- ben tok___ →
- onlar yorgun___ →
2B
Här står hela meningar med predikatsändelse, men utan pronomen. Skriv vilket pronomen som passar (ben, sen, o, biz, siz, onlar).
___ yorgunum. → Ben
___ öğretmensin. → Sen
- ___ hastayız. →
- ___ avukatsın. →
- ___ mutluyum. →
- ___ öğrencisiniz. →
- ___ doktor. → (observera: ingen ändelse alls — vilken person?)
- ___ kötüler. →
- ___ akıllısın. →
- ___ Türküz. →
3 — Vokalharmoni i predikatsändelserna
Bestäm vilken vokal som ska stå i ändelsen. Skriv hela formen.
ben + iyi → iyiyim (sista vokal i — främre orundad → -im, plus bindkonsonant y)
sen + tok → toksun (sista vokal o — bakre rundad → -sun)
- ben + üzgün →
- sen + akıllı →
- biz + hasta → (stam slutar på vokal — glöm inte bindkonsonanten)
- siz + genç →
- ben + İsveçli → (sista vokal i — främre orundad)
- sen + yaşlı →
- biz + yaramaz →
- siz + tok →
- ben + mutlu →
- onlar + öğretmen →
4 — Demonstrativer och frågeord
4A
Översätt korta fraser till turkiska. Använd bu, şu eller o utifrån vad svenskan antyder.
det här är en katt → Bu bir kedi.
den där är min bok (i meningen "den där borta") → O bir kitap.
(Boken har ännu inte introducerat bir som artikel — använd den ändå när svenskan har "en/ett". Du har sett bir i kapitel 2.)
- det här är ett bord →
- den där (mellanavstånd, jag pekar) är en lampa →
- det där (långt borta) är en skola →
- det här är en penna →
- den där (jag pekar) är en katt →
4B
Skriv en kort fråga med ne (vad) eller kim (vem), och svara på den.
(en bok) → Bu ne? — Bu bir kitap.
(en lärare) → Bu kim? — Bu bir öğretmen.
- (en stol) →
- (en läkare) →
- (en gardin) →
- (en svensk person) →
- (ett ägg) →
5 — Översätt till turkiska
Skriv hela meningen. Ta med pronomenet när det står utskrivet i den svenska meningen; utelämna det när det inte gör det.
Jag är trött. → Yorgunum. (inget utskrivet "jag" → inget pronomen)
Ja, jag är trött. → Evet, ben yorgunum. (det utskrivna "jag" lyfts in som ben)
(Du har inte mött evet "ja" formellt än — använd det bara så som modellexemplet visar.)
- Du är lärare. →
- Vi är hungriga. →
- Han är läkare. →
- Jag är väldigt trött. → (använd çok)
- Ni är glada. →
- Det där är ett barn. →
- Jag är svensk. →
- Det här är en stol. →
- De är gamla. → (om människor — yaşlı)
- Ja, jag är hungrig. → (använd ben för att betona)
6 — Hitta felet
I varje rad står en kort mening. En är fel. Skriv den felaktiga meningen, ge den rätta formen och förklara kort på svenska varför.
ben yorgunum, sen yorgunsun, biz yorgunsuz, onlar yorgunlar → biz yorgunsuz — rätt är biz yorgunuz. Predikatsändelsen för 1:a person plural är -uz efter sista vokal u (bakre rundad). -suz finns inte i denna paradigm.
- ben mutluyum, sen mutlusun, o mutlu, biz mutluyum →
- ben acım, sen açsın, biz açız, siz açsunuz →
- ben öğretmenim, sen öğretmensin, biz öğretmenüz, onlar öğretmenler →
- ben hastasım, sen hastasın, biz hastayız, siz hastasınız →
- ben üzgünüm, sen üzgünsun, o üzgün, onlar üzgünler →
- bu kedi, şu çay, o öğrenci, ben kız →
7 — Repetition: tidigare kapitel + predikatsändelser
7A — Pluralis och predikatsändelse i samma form
För varje stam: skriv formen för onlar (3:e plural). Ändelsen är -lar eller -ler — exakt samma val som pluralis-ändelsen från kapitel 3.
yorgun → yorgunlar
öğretmen → öğretmenler
- mutlu →
- genç →
- doktor →
- hasta →
- akıllı →
- evli →
- üzgün →
- öğrenci →
7B — Vokalharmoni på predikatsändelser med kapitel-1-ord
Använd substantiven från kapitel 1 som predikat. Skriv formen för ben (1:a person singular) — jag är en X. Glöm inte bindkonsonanten om ordet slutar på vokal.
kedi → kediyim (en katt — orealistiskt, men formellt rätt)
kız → kızım
- öğrenci → (från kapitel 4 — slutar på vokal)
- kardeş → (från kapitel 2 — sista vokal e, främre orundad)
- arkadaş → (från kapitel 2 — sista vokal a, bakre orundad)
- doktor → (från kapitel 4 — sista vokal o, bakre rundad)
- abla → (från kapitel 2 — slutar på vokal)
- teyze → (från kapitel 2 — slutar på vokal)
- öğretmen →
- mühendis →
Repetition från tidigare kapitel: övning 7A drillar pluralis-ändelsen från kapitel 3 — exakt samma val som 3:e plural i predikatsändelsen. Övning 7B tar familjeord från kapitel 2 och visar hur vokalharmonin du tränat i två kapitel nu styr predikatsändelser med fyra vokaler i stället för två. Från och med kapitel 6 dyker var/yok upp — de bygger vidare på predikatsändelserna och samtalsmarkörerna, så det du befäster här används från och med nästa kapitel.
Nya ord i det här kapitlet
Orden som introduceras i kapitel 4. Du förväntas kunna dem efter kapitlet — de används fritt i senare kapitel.
| Ord | Klass | Svenska | Anteckning |
|---|---|---|---|
| aç | adj | hungrig | ç mjuknar till c före vokalsuffix: acım "jag är hungrig" |
| akıllı | adj | klok / smart | |
| avukat | subst | advokat | |
| bekâr | adj | ogift | â markerar främre/palatal artikulation |
| ben | pron | jag | personligt pronomen, 1:a person singular |
| biz | pron | vi | personligt pronomen, 1:a person plural |
| bu | pron | denna / detta / det här | demonstrativ — nära talaren |
| çok | adv | mycket / väldigt | intensifierare; står före adjektivet (çok yorgun) |
| doktor | subst | läkare | |
| evet | partikel | ja | introduceras informellt i kapitel 4 (övning 5) |
| evli | adj | gift (om civilstånd) | |
| genç | adj | ung | |
| hasta | adj | sjuk | stam slutar på vokal — kräver bindkonsonant y i 1:a person |
| hemşire | subst | sjuksköterska | |
| İsveç | subst | Sverige | egennamn; uttalas med främre i och bakre e |
| İsveçli | subst/adj | svensk (person) | nationalitet; sista vokal i (främre orundad) |
| iyi | adj | bra / frisk / snäll | sista vokal i (främre orundad) |
| kim | pron | vem | frågeord — utan kasus i detta kapitel |
| kötü | adj | dålig | sista vokal ü (främre rundad) |
| mutlu | adj | glad | sista vokal u (bakre rundad) |
| mühendis | subst | ingenjör | |
| ne | pron | vad | frågeord — utan kasus i detta kapitel |
| o | pron | han / hon / den / det; den där | personligt och demonstrativt pronomen |
| öğrenci | subst | elev / student | slutar på vokal i (främre orundad) |
| öğretmen | subst | lärare | |
| onlar | pron | de | personligt pronomen, 3:e person plural |
| sen | pron | du | personligt pronomen, 2:a person singular |
| siz | pron | ni / Ni | både plural ("ni") och artighetsform ("Ni") |
| şu | pron | den där (jag pekar) | demonstrativ — mellanavstånd / vid pekande |
| tok | adj | mätt | sista vokal o (bakre rundad) |
| Türk | subst | turk | egennamn för nationalitet; enstavigt — k mjuknar inte före vokalsuffix |
| üzgün | adj | ledsen | sista vokal ü (främre rundad) |
| yaramaz | adj | busig | |
| yaşlı | adj | gammal (om person) | används om människor — för saker används eski (kapitel 8) |
| yorgun | adj | trött | sista vokal u (bakre rundad) |