Facit — Kapitel 7 — Frågepartikeln mI och nekande satser med değil

1 — Välj rätt form av mI

1. iyi → iyi mi? (i — främre orundad → mi)
2. mutlu → mutlu mu? (u — bakre rundad → mu)
3. öğretmen → öğretmen mi? (e — främre orundad → mi)
4. kötü → kötü mü? (ü — främre rundad → mü)
5. üzgün → üzgün mü? (ü — främre rundad → mü)
6. genç → genç mi? (e — främre orundad → mi)
7. çocuk → çocuk mu? (u — bakre rundad → mu)
8. arkadaş → arkadaş mı? (a — bakre orundad → mı)
9. hazır → hazır mı? (ı — bakre orundad → mı)
10. zor → zor mu? (o — bakre rundad → mu)
11. doğru → doğru mu? (u — bakre rundad → mu; sista vokalen är u, inte o)
12. Türk → Türk mü? (ü — främre rundad → mü)

2 — Ja/nej-frågor med predikatsändelse

2A

1. Mutlu musun? → Är du glad?
2. Öğretmen misin? → Är du lärare?
3. Hazır mıyız? → Är vi redo? / Är vi klara?
4. Aç mısın? → Är du hungrig?
5. Üzgün müsün? → Är du ledsen?
6. İyi misiniz? → Mår ni bra? / Är ni bra? (även: "Är ni snälla?" beroende på sammanhang)
7. Boş mu? → Är det ledigt? / Är den tom? (beror på sammanhang)
8. Türk müsün? → Är du turk?

2B

1. Mutluyum. → Mutlu muyum? (sista vokalen i mutlu är u — bakre rundad → mu; bindkonsonant y; -um följer mu)
2. Öğretmensin. → Öğretmen misin? (e — främre orundad → mi; -sin följer mi)
3. Türküz. → Türk müyüz? (ü — främre rundad → mü; bindkonsonant y; -üz följer mü)
4. Üzgünsünüz. → Üzgün müsünüz? (ü — främre rundad → mü; -sünüz följer mü)
5. Aç. → Aç mı? (3:e person sg — ingen predikatsändelse; a — bakre orundad → mı)
6. Hazırım. → Hazır mıyım? (ı — bakre orundad → mı; bindkonsonant y; -ım följer mı)
7. Boşuz. → Boş muyuz? (o — bakre rundad → mu; bindkonsonant y; -uz följer mu)
8. İyi. → İyi mi? (3:e person sg — ingen predikatsändelse; i — främre orundad → mi)

3 — Var/yok-frågor

1. Bilet var. → Bilet var mı? (var slutar på a — bakre orundad → mı)
2. Problem yok. → Problem yok mu? (yok slutar på o — bakre rundad → mu)
3. Bir çanta var. → Bir çanta var mı?
4. Zaman yok. → Zaman yok mu?
5. Bir misafir var. → Bir misafir var mı?
6. Bir sorum var. → Bir sorum var mı? (possessivsuffixet -um från kapitel 6 sitter kvar på substantivet; mı följer var som vanligt)
7. İşim yok. → İşim yok mu?
8. Bir komşum var. → Bir komşum var mı?

4 — Predikatsnegation med değil

1. Mutluyum. → Mutlu değilim. (değil slutar på i → -im följer)
2. Hastasın. → Hasta değilsin.
3. Türküm. → Türk değilim. (även om Türk är främre rundad så styr değil ändelsen → -im, inte -üm)
4. Üzgünüz. → Üzgün değiliz. (även om üzgün är främre rundad → -iz, inte -üz; değil styr)
5. Çocuksunuz. → Çocuk değilsiniz. (även om çocuk är bakre rundad → -siniz, inte -sunuz; değil styr)
6. Mühendisim. → Mühendis değilim.
7. Akıllıyım. → Akıllı değilim. (även om akıllı är bakre orundad → -im, inte -ım; değil styr ändelsen)
8. Yaşlıyız. → Yaşlı değiliz.

5 — Kombinera: fråga + negation

1. Är du inte glad? → Mutlu değil misin? (değil slutar på i → mi; mi styr -sin)
2. Är ni inte trötta? → Yorgun değil misiniz?
3. Är jag inte snäll? → İyi değil miyim? (bindkonsonant y; -im efter mi)
4. Är mamma inte sjuk? → Anne hasta değil mi? (3:e person sg — ingen ändelse på mi)
5. Är han inte ledsen? → Üzgün değil mi?
6. Är vi inte hungriga? → Aç değil miyiz?
7. Är du inte gift? → Evli değil misin?
8. Är det inte rätt? → Doğru değil mi? (3:e person sg — ingen ändelse)

6 — Frågeord, samtal och repetition

6A

1. Bu ne? → Vad är detta?
2. Annem nerede? → Var är min mamma? (annem = anne + -m; possessivsuffix 1:a sg från kapitel 6)
3. Nasılsın? → Hur mår du? (standardfras; nasıl + -sın — predikatsändelsen sätter sig direkt på frågeordet)
4. Babam nerede? → Var är min pappa?
5. Ne zaman? → När?
6. Bu ne, canım? → Vad är detta, min kära? (tilltalsordet canım från kapitel 6)

6B

1. Är du trött? → Yorgun musun?
2. Jag är inte glad. → Mutlu değilim.
3. Finns det mjölk? → Süt var mı?
4. Min granne är inte lärare. → Komşum öğretmen değil. (3:e person sg — ingen ändelse på değil)
5. Är ni inte hungriga? → Aç değil misiniz?
6. Vem är detta? Är det min vän? → Bu kim? Arkadaşım mı? (första frågan med frågeordet kim — inget mI; andra frågan med fokus-mI på substantivet arkadaşım — ı styr → mı)
7. Är hon inte ledsen? → Üzgün değil mi?
8. Jag har inga pengar — är det ett problem? → Param yok — problem mi? (första delen: existensnegation med yok från kapitel 6 + possessivsuffix; andra delen: en fokuserad mI-fråga på substantivet problem — e styr → mi. Du kan också säga bir problem mi? om du vill ha kvar bir.)