Start › Kapitel 5

Kapitel 5 — Repetition: kapitel 1–4

Du befäster

vokalharmonin — både tvåvägsharmoni (-lar / -ler) och fyrvägsharmoni (-ım / -im / -um / -üm och deras systerformer)
pluralisändelsen -lAr på blandat hem-, familje- och yrkesvokabulär
predikatsändelserna för alla sex personer, med och utan bindkonsonant
demonstrativerna bu, şu, o och frågeorden ne, kim
igenkänningen av samtalsmarkörer och tilltal du mött i kapitel 2 — abi, abla, anne, baba, aile

Inget nytt grammatikmoment och inga nya ord introduceras. Kapitlet finns för att se efter att det första kvartalet sitter, innan kapitel 6 bygger på med var / yok och samtalsmarkörer.

Förkunskaper

Kapitel 1, 2, 3 och 4.

Intro

Innan du börjar — gå snabbt igenom vad du har samlat på dig:

Sista vokalen styr. Det är vokalen i stammens sista stavelse som bestämmer hur en ändelse ska se ut. Allt annat i ordet är irrelevant för det valet. (Kapitel 1.)
Pluralisändelsen -lAr har två varianter. -lar efter bakre vokal (a, ı, o, u), -ler efter främre vokal (e, i, ö, ü). Rundning spelar ingen roll. (Kapitel 3.)
Predikatsändelserna har fyra varianter — eftersom suffixvokalen är en hög vokal (ı, i, u, ü), så styrs valet både av främre/bakre och av rundad/orundad. (Kapitel 4.)
Tredje person singular har ingen ändelse alls. O öğretmen. "Han/hon är lärare."
Stam som slutar på vokal får bindkonsonant -y- före ändelser som börjar på vokal (-(y)Im, -(y)Iz). Hasta + -ım → hastayım.

Behöver du slå upp något — paradigmtabellerna i kapitel 4 och tabellerna över främre/bakre och rundad/orundad i kapitel 1 finns där fortfarande.

Snabböversikt — de fyra suffixvokalerna

Stammens sista vokal	Pluralis	-(y)Im (1:a sg)	-sIn (2:a sg)	-(y)Iz (1:a pl)	-sInIz (2:a pl)	-lAr (3:e pl)
a, ı (bakre orundad)	-lar	-(y)ım	-sın	-(y)ız	-sınız	-lar
e, i (främre orundad)	-ler	-(y)im	-sin	-(y)iz	-siniz	-ler
o, u (bakre rundad)	-lar	-(y)um	-sun	-(y)uz	-sunuz	-lar
ö, ü (främre rundad)	-ler	-(y)üm	-sün	-(y)üz	-sünüz	-ler

Lägg märke till att pluralis och 3:e plural följer exakt samma val — bara två varianter, -lar eller -ler.

Övningar

1 — Vokalharmoni från botten och upp

1A — Identifiera sista vokalen och dess klass

För varje ord: skriv sista vokalen och dess klass — bakre orundad (a, ı), främre orundad (e, i), bakre rundad (o, u), eller främre rundad (ö, ü).

anahtar → a — bakre orundad

gözlük → ü — främre rundad

çiçek →
yoğurt →
arkadaş →
mutlu →
öğretmen →
üzgün →
kahve →
doktor →
halı →
süt →

1B — Skriv pluralis (-lar eller -ler)

Använd de två varianterna -lar och -ler. Inga andra val — pluralis bryr sig inte om rundning.

çiçek → çiçekler

yoğurt → yoğurtlar

lamba →
kalem →
çay →
çorap →
defter →
arkadaş →
öğrenci →
üzüm →
yumurta →
gözlük →

1C — Skriv predikatsändelsen för ben (jag är …)

För varje stam: skriv hela formen ben + stam + rätt ändelse. Slutar stammen på vokal — glöm inte bindkonsonanten -y-.

yorgun → ben yorgunum (sista vokal u — bakre rundad → -um; konsonantstam, ingen bindkonsonant)

hasta → ben hastayım (sista vokal a — bakre orundad → -ım; vokalstam, bindkonsonant y)

öğretmen →
doktor →
üzgün →
iyi →
akıllı →
mühendis →
tok →
öğrenci →
hemşire →
mutlu →

2 — Pronomen och predikatsändelser i båda riktningar

2A — Vilket pronomen passar?

Formen är given. Skriv det pronomen — ben, sen, o, biz, siz, onlar — som hör ihop med ändelsen.

yorgunsun. → Sen

mutluyum. → Ben

öğretmeniz. →
hasta. → (observera: ingen ändelse alls)
avukatsınız. →
iyiler. →
üzgünüm. →
genç. →
akıllısın. →
Türküz. →
mühendissiniz. →
doktor. →

2B — Sätt rätt ändelse på adjektivet eller substantivet

Skriv hela meningen — pronomenet är utskrivet, men du behöver lägga till rätt predikatsändelse.

ben + mutlu → Ben mutluyum.

siz + öğretmen → Siz öğretmensiniz.

siz + iyi →
biz + Türk →
sen + İsveçli →
onlar + yorgun →
ben + üzgün →
siz + hasta →
biz + öğrenci →
sen + akıllı →
ben + tok →
o + doktor → (observera: tredje person singular)

3 — Demonstrativer, frågeord och meningar

Översätt till turkiska. Du behöver kombinera bu / şu / o, frågeorden ne och kim, predikatsändelser, samt ord du mött i kapitel 1–4.

Som tidigare: använd bir när svenskan har "en/ett".

Det här är en bok. → Bu bir kitap.

Vem är det där borta? — Det är en lärare. → O kim? — O bir öğretmen.

Vad är det här? →
Det här är en stol. →
Den där (jag pekar) är en blomma. →
Det där (långt borta) är en skola. →
Vad är det här? — Det här är en yoghurt. →
Vem är det här? — Det är en sjuksköterska. →
Jag är väldigt mätt. → (använd çok)
Vi är lärare. → (om "vi" är två lärare — använd singulär form på substantivet, plural på predikatsändelsen)
Ni är glada. →
Ja, jag är ingenjör. →

4 — Hitta felet

I varje rad står fyra korta former. En av dem är fel. Skriv den felaktiga formen, ge den rätta formen och förklara kort på svenska varför.

yorgunlar, kediler, masaler, pencereler → fel: masaler; rätt: masalar. Sista vokalen i masa är a (bakre); pluralis ska vara -lar, inte -ler.

ben mutluyum, sen mutlusun, o mutludur, biz mutluyuz →
bu kedi, şu çay, o kız, ben kız →
ben hastayım, sen hastasin, biz hastayız, onlar hastalar →
ben üzgünüm, sen üzgünsün, biz üzgünuz, siz üzgünsünüz →
gözlükler, ütüler, kedilar, defterler →
ben doktorum, sen doktorsın, biz doktoruz, siz doktorsunuz →
çiçekler, yoğurtler, yumurtalar, zeytinler →
bu ne? — bu bir kitap. bu ne? — bu bir doktor. bu ne? — bu bir kalem. →

Härnäst: i kapitel 6 möter du var ("det finns") och yok ("det finns inte") tillsammans med samtalsmarkörer och tilltalsord (yani, şey, hadi, canım, abi, abla). Det är då familjeprat på riktigt börjar låta som familjeprat — och det vilar på allt du nyss kontrollerade i det här kapitlet.